onsdag 30 mars 2011

Ingentingdag!
















Solnedgång över Venice Beach. Kanske dit jag ska åka idag?

Tar fram mjölken ur kylskåpet, ställer tillbaka den igen. Gröten ser ännu äckligare ut än vanligt, trots de fina små bären som jag gömt i den. Dagen till ära la jag dem under havregrynen. Visste från början att nä, jag vill inte ha.

Orkar inte lyssna på radion.

Stirrar på skärmen. Skriva? En bok?

Inte det heller. Fast jag måste. Det borde vara olagligt att ha så mycket att göra. Har försökt att inte sova för att hinna med.

Och ändå är jag glad, nästan jämt. Varför, för att jag är hjärnskadad?

Men inte idag. Tackade just nej till en lunch på ett segelfartyg där deckarförfattaren Ann Rosman kommer att berätta om sitt seglar och författarliv på Marstrand. Det låter salt och friskt och vackert.

Jag älskar Marstrand. En gång var jag på en bal på Såsen (Societetshuset). Var 19. Var kär i en kille, gjorde ALLT i ett tornrum med utsikt över det åskgrå havet och de mjuka klipporna. Inte för att han nånsin hördes av igen. Dagen efter gick jag och min hund Leffe runt hela ön.
(Leffe var en korsning mellan en tibetansk vattenråtta och en norsk tiger. Han är med i Vildängel och jag har honom tatuerad på min axel men det är en annan historia.)

URST har Niklas lärt mig att det heter i böcker/film. Unresolved sexual tension. Så fort berörda parter har legat med varandra är spänningen borta. Men jag gillar Marstrand ändå, kanske ännu mer just därför.

Tillbaka till gröten. Äta, skriva ett kapitel, gå på agentlunch och tänka framåt och kreativt.

Jaha.

Another day in paradise

Och kolla Urban Dictionary, coolaste stället att hänga på.

7 kommentarer:

  1. Vet du vad jag gjort idag? Idag har jag läst din novell och det var så plågsamt, vet du varför? (Antar att du svarar nej på alla mina frågor) För att jag redan från början visste att den skulle ta slut alldeles för fort, och vet du vad? (Nej) JAG HADE ALLDELES RÄTT!

    Längtar så efter din nya roman. Och egentligen så måste du väl inte skriva en ny roman, men du vill så gärna och vi vill så gärna läsa mer att du kan förhoppningsvis inte låta bli!

    Kram fina Lina

    SvaraRadera
  2. Eh, ja jo nä. Åh Malin nu börjar jag nästan gråta. Alla människor borde få ha en Malin, som säger så fina saker. Och vet du, jag har ju skrivit en ny roman, den kommer nästa vår, behöver lite fix och puts och utbyggnad för det finaste en förläggare kan säga är att skriv mer, gör längre! Och du kan ju alltid bli tankeläsare också, eller, det är du ju redan.

    Kram finaste bästaste Malin. Och glöm inte att jag har beställt din bok och att du inte kan skippa att ge ut den!

    SvaraRadera
  3. Jag är där du är men du är inte här!?
    Kramar Hertiginnan

    SvaraRadera
  4. Åh där vill ju jag också vara! Har våren kommit fram ännu?

    SvaraRadera