lördag 29 september 2012

Sköna möten som aldrig går att räkna ut i förväg




Hon hade egentligen bara en fråga. Nåt hon verkligen ville veta.
Alltså, en scen bland tusen här på Bokmässan, en skolklass.
Åttor, min favoritålder. De låtsas aldrig.
Några spelade spel, några fnissade, några log.
Alla hade förberedda frågor, hade tvingats läsa vår bok - ingen mindes dem.
Mer än hon, den söta flickan med kort snagg och helt i svart längst till vänster.
- Så, är du Timmy och du Turk? frågade hon Niklas och mig där vi satt på scenen och bråkade.
- Timmy är väldigt mycket jag, svarade jag.
- Turk är extremt lik mig, svarade Niklas.
- Så det är alltså ni som är Turk & Timotej, sa hon och ritade en cirkel i luften. Det är ni som är dom.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar